Material- och färgkunskaper.

Vad:

Genom att utgå från Edward Munchs verk "Skriet" ska eleverna jämföra tusch med andra färgläggningsmaterial. Förhoppningen är att de ska komma till insikt att tusch (vanligt för barn att använda vid färgläggning) inte nödvändigtvis skapar den mest lämpliga effekten i bildarbeten, samt att de ska våga prova andra tekniker och material.

Hur:


Testa följande material för att färglägga miniversioner av "Skriet". Försök prova på så många material som möjligt!

Tuschpennor- märket Berol (röda) är dyrare än flera andra märken på marknaden, men är mer hållbara då stiftet inte lika lätt trycks in i pennan och förstörs. När färgpennor ska köpas in är det fördelaktigt att köpa ett storpack samt extra pennor i svart, då de tar vanligen slut först.

Laverbara pennor -  kallas även för akvarellpennor. Ordet laverbar kommer från egenskapen att kunna lavera över med vatten efter att eleven ritat ut motivet. För bästa resultat kan läraren köpa in pennor i hög kvalitet.

Akvarellfärger - Skillnaden mellan billiga och dyra akvarellfärger är mängden pigment de innehåller. Det är svårt att få till en fyllig yta med en färg med lite pigment i. Det behövs då fler antal lager färg och vatten, vilket kan förstöra pappret.

Papper - papper gjorda för akvarellfärg kan vara dyra att köpa in. Tjockare ritpapper kan då fungera som ett substitut. Akvarellpapper har gräng, vilket är en strukturyta som gör att pappret inte är helt slätt.

Penslar - "Skol-pensel" är en bra typ av pensel. Eftersom materialet i borsten är slitstarkt och håller formen. Penslar gjorda av mård har låg kvalite och är svåra att arbeta med. Syntetpenslar däremot är användbara och enkla att hantera. De är dessutom prisvärda.

Oljefärg - används sällan i bildundervisningen på grund av att den är omständig att arbeta med. Det luktar starkt och är dessutom lättantändlig. Har lång torktid.

Akrylfärg - kan användas på praktiskt taget vilket material som helst. Spills det på kläder är det dock nästan omöjligt att få bort. Märket "Galeria Windsor & Newton" har akrylfärg i god kvalitet. I flaskor av billig sort kan vätskan i färgen skära sig från den andra massan. Flaskorna behövs då alltid skakas innan användning.

Oljepastell - bättre kritor att använda än exempelvis vanliga färgkritor. Kvaliteten kan dock variera mycket mellan olika märken, är den billig finns risken att det är svårt att få ett jämnt färglager.

Uppgift Skriet: Du ska färglägga skriet på 6 olika sätt för att se vilket materia/färg som passar bäst till olika uppgifter. De olika sätten är:

1. Tusch
2. Färgpennor
3. Laverbar färgpenna
4. Vanliga vattenfärger
5. Oljepastellkritor
6. Akrylfärg

Eleverna ska bedöma svårighetsgrad samt tid med resultatet. De får sedan förklara tankegångar, reflektioner och resultat inför klasskamraterna. Beroende på vilken typ av färgmaterial eleverna väljer kan även lämplig tjocklek på papper variera. Det kan eleverna även diskutera och jämföra i redovisningen.

Varför:
Enligt kunskapskraven i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska eleverna i slutet av årskurs 6 kunna hantera olika tekniker, verktyg och material för att kunna skapa olika uttryck. Genom utforskande uppgifter kan eleverna komma till inskt att främmande tekniker och verktyg är spännande, samt kan bidra till nya redskap i elevernas bildframställning.

Undervisningen ska utmana det elevnära, med andra ord beröra det som eleverna redan kan, använda det som utgångspunkt för att sedan bygga vidare och utveckla det ytterligare (Körling 2011, s.241).

Reflektion:
Dåliga penslar tillsammans med tunt papper och färger med låg kvalitet skapar dåliga resultat. Det är då orättvist mot eleverna i deras progression att tillhandahålla bristfälliga material i bildundervisningen.

Tips att ge eleverna vid hanteringen av penslar och akvarellfärg:

• När du ska skölja penseln - spola den under kranen tills vattnet är helt klart och inte längre har någon färg i sig. Lämna inte penseln i vattenmuggen när du målar, utan lägg den ovanpå för att förhindra att borsten blir spretig och förstörd. Det är viktigt att borsten alltid hanteras varsamt, annars finns risken att penseln fort blir oanvändbar.
• När du målar med akvarellfärger - spara ut det vita i bilden och måla sedan med de ljusaste nyanserna först. Arbeta sedan de allt mörkare nyanserna. Det är viktigt eftersom när du väl använt en mörk färg, går det inte att ljusa upp det igen.

Skapa egen gipsmask.

Vad:
Skapa gipsmask med hjälp av en kamrat. Utsmycka sedan masken utifrån ett tema eller dekorera valfritt. Använd maskerna i exempelvis en pjäs, film eller häng upp på väggen för dekoration.

Hur:

Använd gipsbindor, som kan köpas på exempelvis apotek. Det är ett lättanvänt material som inte har särkilt lång torktid. Eleverna arbetar i par, eftersom de behöver hjälpa varandra med maskerna. Den ena eleven lägger sig raklång på golvet eller ett bord. De andra eleven täcker ansiktet med plastfolie och klipper ut lufthål vid antingen näsa eller mun.

Gipsbindan ska klippas till mindre bitar, cirka 3-4 cm breda. Ljummet vatten hälls upp i en bunke. Eleven doppar en bit gipsbinda i vattnet och stryker fast den på kamratens ansikte. Hela ansiktet ska täckas, förutom lufthålen, samt bli minst två lager. Stryk ut ytan med fingrarna medan den fortfarande är blöt. Ju mer eleven arbetar ner den, desto jämnare blir det.

Gipset torkar någorlunda fort. När eleven känner att det börjar stelna och torka, är masken redo att tas bort från kamratens ansikte. Nu kan masken formas till och byggas på med mer gipsbinda om en annan form önskas. Låt masken torka på en torr plats i ungefär en vecka innan den målas och dekoreras. Akryl är den lämpligaste färgen att använda vid målningen, eftersom vattenfärg sugs så småningom in i gipset och bleknar.

Varför:
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) redogör för att elever ska i ämnet bild arbeta med olika material samt tekniker. Enligt det centrala innehållet för årskurs 1-3 ska eleverna i ämnet bild få möjlighet att arbeta med modellering samt konstruktion. I årskurs 4-6 fortsätter det tredimensionella arbetet med både plana och formbara material.

Reflektion:

Att skapa masker i gips är lustfyllt och spännande för eleverna. Momenten är varken omständiga eller många och risken för att det ska bli fel är liten. Uppgiften kan fungera ämnesintegrerande då maskerna kan ingå i ett temaarbete inom SO, NO, svenska och engelska. Maskerna kan utformas till ett rollspel på engelska eller utifrån en svensk saga. Inom samhällskunskap kan temat inspireras av krigsmasker eller andra kulturella traditioner. I naturkunskapen kan eleverna återskapa ansikten av djur och insekter. Användningsområdet är brett och kan formas utifrån det eleverna behöver fördjupa sig i för tillfället.

Skulptur i återvinningsmaterial.

Vad: 
Skapa gruppvis skulptur i återvinningsmaterial. Vad skulpturen ska föreställa är valfritt, men eleverna kan tilldelas ett motiv om de skulle ha svårigheter med att komma på något eller inte komma överens i gruppen. Klassen kan tillsammans samla ihop material hemifrån eller på skolgården. Skulpturerna kan sedan utgöra en utställning för resten av skolan.

Hur:

Forma en grundstomme av hönsnät, använd ståltråd och annat användbart material för att få det att hålla ihop. Täck hönsnätet med klisterindränkta pappersremsor (tidningspapper) för att skapa en slät yta. Täck sedan skulpturen med det återanvända materialet som är lämpligast för den önskvärda strukturen. Skulpturen kan även målas samt dekoreras med allt från pärlor, paljetter och knappar till kottar och järnskrot. Skapa därefter en platta i valfritt material som skulpturen ska stå på. Eleverna kan sedan redovisa för varandra i klassen om val av motiv och tillvägagångssätt vid val av material samt detaljer.

Varför:
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) beskriver hur elever ska få möjlighet i årskurs 4-6 att arbeta tredimensionellt. Eleverna ska även arbeta med olika tekniker och material.

Reflektion:
Att arbeta i återvinningsmaterial är effektivt för att inspirera eleverna till att låta fantasin flöda. I och med att de arbetar i grupper får de möjlighet att öva samarbetsförmågan, hur de löser tekniska och konstruktionsproblem tillsammans. Uppgiften blir även ämnesintegrerande, eftersom den kan ingå i temaveckor kring miljö, hållbarhet och återvinning i exempelvis samhällskunskap.

Stilarter - ismer.

Vad: 
Få kunskap kring olika stilarter, ismer. Välja ut tre stycken stilarter för att sedan producera egna verk utifrån de ramar och uttrycksformer som anses karakteristiska för dem. Eleven tilldelas ett substantiv genom exempelvis lottning, det ordet utgör objekt motiv för bildframställningen. Motivet ska sedan framställas enligt tre stycken ismer. Därefter ska de klistras upp på ett pappersark, motivet ska stå som överskrift och under vardera bild ska det framgå i text vilken ism det tillhör, samt typiska drag och uttryck. Elevernas arbeten kan sedan bli en del av en utställning för exempelvis föräldramöten.

Hur:
Naturalism och realism (1800-talet) - Försöker visa verkligheten så som den ser ut. Naturalism och realism är på många sätt snarlika varandra och förmedlar det vardagliga. Naturalism utgör ofta porträtt och är lite mer retuscherad i sin uttrycksform. Realism förmedlar en mer ärlig känsla och tar med brister i exempelvis personporträtt. Exempel på konstnärer är: Alfred Phillipe Roll (naturalism), Coubert (realism), Millet (realism) och John Singer (realism).

Impressionism (slutet av 1800-t) - Kameran uppfinns och det blir allt trendigare att måla intryck. Ljuset i impressionistiska målningar är viktigt, medan konturerna kan vara suddiga och diffusa. Typiska karakteristiska drag är snabba penseldrag och att konstnären fångar ljuset och känslan i bilden. Exempel på konstnärer: Claude Monet, Auguste Renoir, Degas.

Postimpressionism (post=efter) - Finns likheter mellan impressionism och postimpressionism. Inom postimpressionismen finns pointillism (består av många prickar) samt expressionism (uttrycker känslor, ofta tyngre sådana exempelvis ångest). Expressionism är en bra stilart vid bildanalyser eftersom eleverna då kan utläsa känslor och möjligen koppla till egna erfarenheter. Exempel på konstnärer: Paul Cézanne, George Henri Seurat (pointillism), Vincent van Gogh (pointillism och expressionism), Edward Munch (expressionism, känd för "skriet").

Surrealism (40-50-talet) - Åskådliggör drömvärldar och kan snuddar till mardrömslikt. Är användbar att använda vid bildanalyser.Exempel på konstnärer: Salvador Dali, René Magritte, Max Ernst.

Kubism - Innehåller mycket former, starka färger och abstrakta uttryck. Exempel på konstnärer: Kandinsky, Miro´ (målar även surrealistiskt), Picasso.

Popkonst - Anses som modern konstform och utgår vanligtvis från reklam, serier, film och popmusik. Tryck används ofta som redskap för bildframställningen. Bilderna är ofta färgstarka och har skarpa konturer. Exempel på konstnärer: Andy Warhol och Roy Lichtenstein.   

 Pointillism.

Kubism.

Popkonst.

Varför:
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska eleverna i bildundervisningen utveckla förmågan att kunna analysera historiska och samtida bilders innehåll, uttryck samt funktion. Eleverna ska även för betyg E i årskurs 6 utveckla idéer genom att återanvända historiska bilder och bearbeta inspirationsmaterial i den egna bildframställningen. 

Reflektion:
Uppgiften befäster historiska verk genom att eleverna får reflektera över vilka typiska stildrag de väljer att ha med i de egna bilderna. Genom att sedan montera upp bilderna bredvid varandra blir skillnaderna samt karaktärsdragen mer utmärkande och tydliga. Uppgiften kan bli ganska omfattande för elever i de lägre åldrarna, den är förmodligen mest lämplig för elever i årskurs 4-6. Om den ska användas för elever i årskurs 3, kan det vara lämpligt att fokusera på endast en ism.