torsdag 15 oktober 2015

Färglära och färgblandning.

Vad: 
Färglära samt färgblandning av varma och kalla nyanser.

Hur:

Färg är en egenskap som människor använder sig av för att definiera omvärlden, exempelvis "gräset är grönt".

Det kan även vara:

  • En känsla - "varmt är rött"
  • Ett material - pigment som kan användas till exempelvis målning.
Ljus reflekterar färg, utan ljus kan vi inte se färg. Alla färger reflekterar ljus.

De tre grundfärgerna är: röd, gul och blå. De tre kan blandas på olika vis för att få fram andra färger och nyanser.


Röd + vit = rosa

Gul + röd = orange
Blå + gul = grön
Gul + röd + blå = brun



 
"Färgblommor" i kalla och varma nyanser. I den andra blomman har färgen vitt blandats in och i den understa har färgen svart blandats in.

Det finns varma samt kalla färger. Det är dock svårt att få tag på ren färg, färger som varken är varma eller kalla.


Varma färger - har en gul ton.

Kalla färger - har en blå ton.

Färgblandning påverkas av om färgerna är kalla eller varma. Det är exempelvis svårt att blanda till en stark lila ton med varma färger eftersom det då kan skifta lite åt brunt. Det är även svårt att blanda till en stark grön med kalla färger. Sekundärfärger är de färger där två eller fler färger behöver blandas för att framställas, exempelvis orange, grön, lila och brun. Svart och vitt ingår inte i framställning av sekundärfärger.


Vad som är bra att tänka på som bildlärare är att det kan behövas köpas in röd, gul och blå i både varma och kalla nyanser. Med det tillsammans med svart samt vit färg kan eleverna då blanda till de flesta nyanser och färger. Läraren kan då skriva och på färglocken för att eleverna enkelt ska kunna hålla isär de olika nyanserna.



Pulverfärg.

Pulverfärg är ett utmärkt material i undervisning av färglära, eftersom det ger eleverna en djupare förståelse för färgpigment och hur olika nyanser kan blandas fram.



Färgskala från rött till gult.

När eleverna testar att blanda pulverfärg är det viktigt att påpeka att de börjar med den ljusa färgen och därefter adderar mörka lite i taget. De kan därefter testa att tillsammans blanda fram en lång färgskala, där nyanserna från en färg till en annan representeras.

 

Gruppuppgift "Ansikte med hjälp av de tre grundfärgerna".

Uppgift 1: När eleverna har fått testa på att blanda till färger kan de nu utföra en gruppuppgift! I uppgiften får de tillgång till ett stort papperark och de tre grundfärgerna i form av akryl. Med hjälp av händerna ska de nu skapa ett ansikte, utan att säga ett ord till varandra. Det blir därmed en samarbetsövning där de behöver vara uppmärksamma för varandra och kunna göra kompromisser. Hela arket ska täckas med färg. De behöver nu även ha med sig sina färgblandningskunskaper för att skapa de färgerna de vill ha.




Exempel på mosaikansikte.

Uppgift 2: När gruppuppgiften är avslutad kan eleverna gå vidare till nästa uppgift. I den ska de försöka med hjälp av grundfärgerna samt svart och vitt blanda till sin egna hudton, hårfärg, ögon- samt läppfärg. De fyra tonerna målas sedan ut på varsitt ark. När arken har torkat rivs de sönder och används för att skapa ett självporträtt, ett mosaikansikte.


Varför:

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) inom ämnet bild ska undervisningen tillhandahålla eleverna kunskap att kunna skapa bilder med olika sorters material samt tekniker. Det innebär att eleverna behöver få kunskap kring olika sorters färgmaterial och hur de kan bemästras.

Bendroth Karlsson (1998, ss.73-74) delar upp konstnärlig aktivitet i tre delmoment: se, uppleva och gestalta. Eleverna behöver introduktion, förklaring och träning för att kunna utveckla användbara redskap. 


Reflektion:

Bildframställningen kräver redskap, materialkunskap och träning. Utan redskapen blir det svårt för eleverna att att utvecklas i den egna bildframställningen.

Bild och digitala medier - att skapa film.

Vad: 
Filmskapande i bildundervisningen.

Hur:

Det finns flera sätt att skapa film på i undervisningssyfte. Det behövs inte någon dyr kamera eller köpta redigeringsprogram. Eleverna kan använda i-Pads för både filming och redigering. Om i-Pads inte finns tillgängliga i klassrummet räcker det med en dator och mobiltelefon.

Program, hemsidor och appar som kan användas i undervisningen:

  • iMovie - gratis filmredigeringsprogram som går att ladda ner till alla Apple-enheter.I programmet finns teman med olika effekter, klippningsverktyg och flera kostnadsfria ljud- samt musikslingor.
  • Paintmusic - app där eleverna kan skapa musik genom att "måla" (dra med fingrarna) på ljudspår där olika instrument representeras.
  • Mediapoolen.se - under fliken digital pedagogik finns ett utmärkt redigeringsprogram. Redigeringen sker online och läraren behöver därmed inte ladda ner programmet till datorn. Det finns på mediapoolen även lagliga gratisljud som kan användas till elevernas filmer.

Uppgift: Skapa gruppvis en kortfilm med ett tema. Vilket tema ni väljer är valfritt och ska framgå tydligt i den 3-4 minuter långa filmen.





Det kan vara fördelaktigt att belysa begrepp som visar hur kameran används för att göra berättelsen tydligare, exempelvis:


Panorering - kameran rörs från exempelvis höger till vänster.

Tiltning - kameran rör sig uppifrån och ned eller tvärtom.
Övertoning - en bild övergår i en annan, långsamt eller snabbt.
Bildutsnitt - extrem närbild, närbild, halvbild, helbild, och avståndsbild visar hur långt avstånd det är mellan det att en tagning börjar och avbryts.

Varför:

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska elever i årskurs 4-6 inom ämnet bild arbeta med filmning samt redigering i datorprogram enligt det centrala innehållet.

Eleverna ska då i ämnet bild få kunskap om hur en filmatisk berättelse kan planeras och byggas upp. Anslaget i filmen visar stämningen och talar om vilken typ av film det är. Presentationen visar vilka huvudpersonerna är och vad konflikten, huvudproblemet, består av. Konflikten trappas sedan upp, för att förlösas när konfliktlösningen sker. Avtoningen lugnar ned tempot och avslutar filmens berättelse (Karlsson & Lövgren 2001, s.213).

Reflektion:
Filmskapande i skolan behöver inte nödvändigtvis mycket material och teknik, eftersom många elever idag har egna smartphones som de kan använda. Det som kan göra att vissa lärare drar sig för att arbeta med det kan vara den egna okunskapen eller att det kan bli tidskrävande. Det är en del av bildundervisningen där läraren får vara beredd på att eleverna kan besitta mer kunskap teknikmässigt, vilket endast borde ses som positivt.

Skuggning med blyerts och oljepastell.

Vad: 
Materialkunskap kring blyertspennor och oljepastell, samt genomgång av skuggning.

Hur:

På alla blyertspennor finns förkortningen HB. Det visar vilka material som pennan består av samt vilken hårdhet de olika materialen har. I blyertspennor finns grafit (kol) samt lera, grafit är ett mjukt material och lera som är dess motsats är därmed hårt. HB innebär att pennan innehåller lika delar lera och grafit.

= lera

= grafit (kol)

Det finns skalor av pennor som innehåller H och B:


B , B2 , B3, B4 ... Desto högre siffra, desto mjukare (mer grafit) är stiftet. Det innehåller därmed mindre lera.


H, H2, H3, H4... Desto högre siffra, desto hårdare (mer lera) är stiftet. Det innehåller därmed mindre grafit.


Förkortningen befinner sig mellan HB och H och är därmed ett hårt stift. H och F är snarlika och har inte mycket som skiljer dem åt.


För skuggning är det framförallt B-pennor det som behövs och är framförallt det en lärare behöver köpa in till skolan. H-pennor är inte nödvändiga gällande arbete med skuggning.


Uppgift: Hur får man en cirkel att se ut som ett klot? Genom att skapa skugga och ljus!




Det som behöver finnas med i bilden är:

  • En markering som visar var ljuset kommer ifrån.
  • En horisontlinje. Det behöver finnas där för att skapa en rumslighet i bilden.
  • En självskugga på själva klotet. Linjerna som skapar skuggan behöver i det här fallet följa formen på klotet.
  • En slagskugga, som är skuggan själva klotet slår ifrån sig. Slagskuggan kan se olika ut beroende på var ljuskällan befinner sig. Linjerna som skapar slagskuggan behöver ritas åt det hållet den riktar sig mot.
  • En kärnskugga, den visar var självskuggan och slagskuggan möts.

Uppgift: Skapa ett klot med skuggningar i blyerts samt ett klot med skuggningar i oljepastell. Oljepastellkritor har en kladdig konsistens, till skillnad från torrpastel som har en torr och liknar kol i konsistensen.




Efter att uppgiften med de två kloten är avklarade går man vidare med att utföra samma procedur, men med ett annat motiv. Vilket motiv som väljs är valfritt, huvudsaken är att det har en rund form.



Varför:

Bild är ett språk, precis som språkämnena. Vi kommunicerar med det och vill kunna tyda det språket. Eleverna behöver därmed lära sig att kunna tyda bilder, eftersom vi möts av det hela tiden i form av ideal eller avskräckande exempel.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska eleverna i ämnet bild få förutsättningar till att utveckla den egna förmågan att skapa bilder med hantverksmässiga tekniker och med olika material. Eleverna ska även enligt det centrala innehållet för årskurs 1-3 samt 4-6 få möjlighet att arbeta med teckning. Då krävs det att läraren besitter kunskap inom det området.

Reflektion:

Det är viktigt som lärare att kunna förklara för eleverna varför vi har ämnet Bild i skolan, dels för att de behöver förståelsen inför betyget i årskurs 6, dels för att kreativitet behövs på något sätt i alla yrken.

Övningarna som presenteras ovan är betydelsefulla eftersom eleverna får fördjupad kunskap bilders framställning, samtidigt som de utvecklar de egna redskapen.

onsdag 7 oktober 2015

Konstepedemin och Världskulturmuseet i Göteborg.

Vad: 
Besök på Konstepedemin och Världskulturmuseet i Göteborg.

Hur:
Mona Wallströms atelje besöktes på Konstepedemin. Hon visade bland annat broscher hon skapat av hittat material, saker som tidigare varit en del av ett större föremål men som nu endast är ett bevis på något som tidigare funnits eller hänt. Det är just bevis som inspirerar Mona i hennes skapande - saker som är utanför sitt sammanhang. Bevis på att något har hänt. Genom att ta det och skapa ett nytt sammanhang runt det, exempelvis med broscherna, vill Mona ge en bild av det som finns bakom istället för det som är uppenbart.


Monas främsta råd till framtida bildlärare och elever är att idén måste få hitta sin väg, att missyckandet ibland kan hitta sin väg ut. Det är sällan resultatet blir som man föreställer sig, därför är det viktigt att fokusera på själva processen och se det intressanta i den. Misslyckandet kan ibland vara lösningen.


Efter Monas atelje besöktes Nils Ramhöj i hans. Där fanns bevis av en kreativ process som ägt rum. Enligt Nils är teckning en övningsfråga. Oavsett om personen i fråga besitter tidigare erfarenhet eller ej, så gäller det att finna sin egna nivå. Det krävs reflektion gällande undersökandet. Det bör ta upp mer tankeverksamhet än själva resultatet. Teckning kräver full koncentration och fokus. Läraren behöver sätta gränser för vart fokuset riktas. Mina tankar går direkt till min gamla bildlärare Rickard, som sa att utmaningen med teckning är inte att teckna hur man tror att något ser ut, utan att teckna det man faktiskt ser.

"Backar man från den pixlade och suddiga ytan, så ser man helheten och sammanhanget." påpekar Nils. Fokuset bör inte endast riktas mot det färdiga resultatet, utan helheten och sammanhanget där skapandet sker är utav stor vikt.


Sista besöket gjordes på Världskulturmuseet. Verken i utställningen diskuterade samt visade tankar kring genus, kön, jämställdhet, klass, barnsyn och hudfärg. Vad är skönhetsnormen i det rådande samhället och finns det egentligen någon som passar in det? Trots att ingen människa är den andra lik ställs det hela tiden krav på oss människor att se ut, prestera samt vara på ett visst sätt. Gör det att vi konstant känner oss otillräckliga och den kanske läskigaste frågan - hur påverkar det här kommande generationer? Det här är frågor som vi framtida lärare behöver diskutera och arbeta med i undervisningen.

Körling (2012, s.5) beskriver samspelet mellan eleverna och läraren som det viktiga. Det är i gemenskapen vi blir till. Trots det så blir skolan allt mer en sorteringsapparat. Vissa elever sorteras in som duktiga, andra som mindre duktiga.

Precis som i världen utanför skolan jämförs elever konstant med varandra i sina prestationer, trots att bedömningen inom skolans väggar ska vara formativ och leda lärandet framåt. Som lärare är det då väsentligt att reflektera kring detta och hitta en undervisningsmetod där elever kan känna ett lugn i att arbeta utifrån sin egna kunskapsnivå.

Museipedagogen på utställningen var tydlig i sina beskrivningar samt i artikulationen när hon talade. Tempot guidningen utfördes på kan passa en elevgrupp bra eftersom det inte var utdraget. Hon valde ut ett fåtal verk som hon ansåg var signifikativa för temat och berättade skapandet av dem, vilket var intressant. Viktiga frågor lyftes.

Varför
Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) ska eleverna genom undervisningen i ämnet bild få erfarenheter av visuell kultur. I det ingår bland annat att få se samt uppleva konst, foto, arkitektur och miljöer.

Reflektion: 
Jag personligen kände en stark dragningskraft mot de "kreativa rörorna" i hörnen i ateljéerna. I dem kan processer och tankebanor urskiljas, vilket gör dem intressanta. För elever kan det också utgöra en intressant uppgift. De kan i grupper få reflektera över dem och diskutera kring vad de tror har skapats där.

Genus- och jämställdhetsfrågor kan vara något abstrakt för mindre barn att diskutera, men ändå viktigt att belysa i den mån det går. För elever i årskurs 4-6 är det förmodligen otroligt lärorikt att få lära sig och reflektera kring kvinnors, homosexuella samt mörkhyade människors rättigheter för 100 år sedan.