Skuggning med blyerts och oljepastell.

Vad: 
Materialkunskap kring blyertspennor och oljepastell, samt genomgång av skuggning.

Hur:
På alla blyertspennor finns förkortningen HB. Det visar vilka material som pennan består av samt vilken hårdhet de olika materialen har. I blyertspennor finns grafit (kol) samt lera, grafit är ett mjukt material och lera som är dess motsats är därmed hårt. HB innebär att pennan innehåller lika delar lera och grafit.

H = lera
B = grafit (kol)

Det finns skalor av pennor som innehåller H och B:

B , B2 , B3, B4 ... Desto högre siffra, desto mjukare (mer grafit) är stiftet. Det innehåller därmed mindre lera.

H, H2, H3, H4... Desto högre siffra, desto hårdare (mer lera) är stiftet. Det innehåller därmed mindre grafit.

Förkortningen F befinner sig mellan HB och H och är därmed ett hårt stift. H och F är snarlika och har inte mycket som skiljer dem åt.

För skuggning är det framförallt B-pennor det som behövs och är framförallt det en lärare behöver köpa in till skolan. H-pennor är inte nödvändiga gällande arbete med skuggning.

Uppgift: Hur får man en cirkel att se ut som ett klot? Genom att skapa skugga och ljus!



Det som behöver finnas med i bilden är:

• En markering som visar var ljuset kommer ifrån.
• En horisontlinje. Det behöver finnas där för att skapa en rumslighet i bilden.
• En självskugga på själva klotet. Linjerna som skapar skuggan behöver i det här fallet följa formen på klotet.
• En slagskugga, som är skuggan själva klotet slår ifrån sig. Slagskuggan kan se olika ut beroende på var ljuskällan befinner sig. Linjerna som skapar slagskuggan behöver ritas åt det hållet den riktar sig mot.
• En kärnskugga, den visar var självskuggan och slagskuggan möts.

Uppgift: Skapa ett klot med skuggningar i blyerts samt ett klot med skuggningar i oljepastell. Oljepastellkritor har en kladdig konsistens, till skillnad från torrpastel som har en torr och liknar kol i konsistensen.

Efter att uppgiften med de två kloten är avklarade går man vidare med att utföra samma procedur, men med ett annat motiv. Vilket motiv som väljs är valfritt, huvudsaken är att det har en rund form.



Varför:
Bild är ett språk, precis som språkämnena. Vi kommunicerar med det och vill kunna tyda det språket. Eleverna behöver därmed lära sig att kunna tyda bilder, eftersom vi möts av det hela tiden i form av ideal eller avskräckande exempel.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska eleverna i ämnet bild få förutsättningar till att utveckla den egna förmågan att skapa bilder med hantverksmässiga tekniker och med olika material. Eleverna ska även enligt det centrala innehållet för årskurs 1-3 samt 4-6 få möjlighet att arbeta med teckning. Då krävs det att läraren besitter kunskap inom det området.

Reflektion:
Det är viktigt som lärare att kunna förklara för eleverna varför vi har ämnet Bild i skolan, dels för att de behöver förståelsen inför betyget i årskurs 6, dels för att kreativitet behövs på något sätt i alla yrken.

Övningarna som presenteras ovan är betydelsefulla eftersom eleverna får fördjupad kunskap bilders framställning, samtidigt som de utvecklar de egna redskapen.