Material- och färgkunskaper.

Vad:

Genom att utgå från Edward Munchs verk "Skriet" ska eleverna jämföra tusch med andra färgläggningsmaterial. Förhoppningen är att de ska komma till insikt att tusch (vanligt för barn att använda vid färgläggning) inte nödvändigtvis skapar den mest lämpliga effekten i bildarbeten, samt att de ska våga prova andra tekniker och material.

Hur:


Testa följande material för att färglägga miniversioner av "Skriet". Försök prova på så många material som möjligt!

Tuschpennor- märket Berol (röda) är dyrare än flera andra märken på marknaden, men är mer hållbara då stiftet inte lika lätt trycks in i pennan och förstörs. När färgpennor ska köpas in är det fördelaktigt att köpa ett storpack samt extra pennor i svart, då de tar vanligen slut först.

Laverbara pennor -  kallas även för akvarellpennor. Ordet laverbar kommer från egenskapen att kunna lavera över med vatten efter att eleven ritat ut motivet. För bästa resultat kan läraren köpa in pennor i hög kvalitet.

Akvarellfärger - Skillnaden mellan billiga och dyra akvarellfärger är mängden pigment de innehåller. Det är svårt att få till en fyllig yta med en färg med lite pigment i. Det behövs då fler antal lager färg och vatten, vilket kan förstöra pappret.

Papper - papper gjorda för akvarellfärg kan vara dyra att köpa in. Tjockare ritpapper kan då fungera som ett substitut. Akvarellpapper har gräng, vilket är en strukturyta som gör att pappret inte är helt slätt.

Penslar - "Skol-pensel" är en bra typ av pensel. Eftersom materialet i borsten är slitstarkt och håller formen. Penslar gjorda av mård har låg kvalite och är svåra att arbeta med. Syntetpenslar däremot är användbara och enkla att hantera. De är dessutom prisvärda.

Oljefärg - används sällan i bildundervisningen på grund av att den är omständig att arbeta med. Det luktar starkt och är dessutom lättantändlig. Har lång torktid.

Akrylfärg - kan användas på praktiskt taget vilket material som helst. Spills det på kläder är det dock nästan omöjligt att få bort. Märket "Galeria Windsor & Newton" har akrylfärg i god kvalitet. I flaskor av billig sort kan vätskan i färgen skära sig från den andra massan. Flaskorna behövs då alltid skakas innan användning.

Oljepastell - bättre kritor att använda än exempelvis vanliga färgkritor. Kvaliteten kan dock variera mycket mellan olika märken, är den billig finns risken att det är svårt att få ett jämnt färglager.

Uppgift Skriet: Du ska färglägga skriet på 6 olika sätt för att se vilket materia/färg som passar bäst till olika uppgifter. De olika sätten är:

1. Tusch
2. Färgpennor
3. Laverbar färgpenna
4. Vanliga vattenfärger
5. Oljepastellkritor
6. Akrylfärg

Eleverna ska bedöma svårighetsgrad samt tid med resultatet. De får sedan förklara tankegångar, reflektioner och resultat inför klasskamraterna. Beroende på vilken typ av färgmaterial eleverna väljer kan även lämplig tjocklek på papper variera. Det kan eleverna även diskutera och jämföra i redovisningen.

Varför:
Enligt kunskapskraven i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska eleverna i slutet av årskurs 6 kunna hantera olika tekniker, verktyg och material för att kunna skapa olika uttryck. Genom utforskande uppgifter kan eleverna komma till inskt att främmande tekniker och verktyg är spännande, samt kan bidra till nya redskap i elevernas bildframställning.

Undervisningen ska utmana det elevnära, med andra ord beröra det som eleverna redan kan, använda det som utgångspunkt för att sedan bygga vidare och utveckla det ytterligare (Körling 2011, s.241).

Reflektion:
Dåliga penslar tillsammans med tunt papper och färger med låg kvalitet skapar dåliga resultat. Det är då orättvist mot eleverna i deras progression att tillhandahålla bristfälliga material i bildundervisningen.

Tips att ge eleverna vid hanteringen av penslar och akvarellfärg:

• När du ska skölja penseln - spola den under kranen tills vattnet är helt klart och inte längre har någon färg i sig. Lämna inte penseln i vattenmuggen när du målar, utan lägg den ovanpå för att förhindra att borsten blir spretig och förstörd. Det är viktigt att borsten alltid hanteras varsamt, annars finns risken att penseln fort blir oanvändbar.
• När du målar med akvarellfärger - spara ut det vita i bilden och måla sedan med de ljusaste nyanserna först. Arbeta sedan de allt mörkare nyanserna. Det är viktigt eftersom när du väl använt en mörk färg, går det inte att ljusa upp det igen.

Skapa egen gipsmask.

Vad:
Skapa gipsmask med hjälp av en kamrat. Utsmycka sedan masken utifrån ett tema eller dekorera valfritt. Använd maskerna i exempelvis en pjäs, film eller häng upp på väggen för dekoration.

Hur:

Använd gipsbindor, som kan köpas på exempelvis apotek. Det är ett lättanvänt material som inte har särkilt lång torktid. Eleverna arbetar i par, eftersom de behöver hjälpa varandra med maskerna. Den ena eleven lägger sig raklång på golvet eller ett bord. De andra eleven täcker ansiktet med plastfolie och klipper ut lufthål vid antingen näsa eller mun.

Gipsbindan ska klippas till mindre bitar, cirka 3-4 cm breda. Ljummet vatten hälls upp i en bunke. Eleven doppar en bit gipsbinda i vattnet och stryker fast den på kamratens ansikte. Hela ansiktet ska täckas, förutom lufthålen, samt bli minst två lager. Stryk ut ytan med fingrarna medan den fortfarande är blöt. Ju mer eleven arbetar ner den, desto jämnare blir det.

Gipset torkar någorlunda fort. När eleven känner att det börjar stelna och torka, är masken redo att tas bort från kamratens ansikte. Nu kan masken formas till och byggas på med mer gipsbinda om en annan form önskas. Låt masken torka på en torr plats i ungefär en vecka innan den målas och dekoreras. Akryl är den lämpligaste färgen att använda vid målningen, eftersom vattenfärg sugs så småningom in i gipset och bleknar.

Varför:
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) redogör för att elever ska i ämnet bild arbeta med olika material samt tekniker. Enligt det centrala innehållet för årskurs 1-3 ska eleverna i ämnet bild få möjlighet att arbeta med modellering samt konstruktion. I årskurs 4-6 fortsätter det tredimensionella arbetet med både plana och formbara material.

Reflektion:

Att skapa masker i gips är lustfyllt och spännande för eleverna. Momenten är varken omständiga eller många och risken för att det ska bli fel är liten. Uppgiften kan fungera ämnesintegrerande då maskerna kan ingå i ett temaarbete inom SO, NO, svenska och engelska. Maskerna kan utformas till ett rollspel på engelska eller utifrån en svensk saga. Inom samhällskunskap kan temat inspireras av krigsmasker eller andra kulturella traditioner. I naturkunskapen kan eleverna återskapa ansikten av djur och insekter. Användningsområdet är brett och kan formas utifrån det eleverna behöver fördjupa sig i för tillfället.

Skulptur i återvinningsmaterial.

Vad: 
Skapa gruppvis skulptur i återvinningsmaterial. Vad skulpturen ska föreställa är valfritt, men eleverna kan tilldelas ett motiv om de skulle ha svårigheter med att komma på något eller inte komma överens i gruppen. Klassen kan tillsammans samla ihop material hemifrån eller på skolgården. Skulpturerna kan sedan utgöra en utställning för resten av skolan.

Hur:

Forma en grundstomme av hönsnät, använd ståltråd och annat användbart material för att få det att hålla ihop. Täck hönsnätet med klisterindränkta pappersremsor (tidningspapper) för att skapa en slät yta. Täck sedan skulpturen med det återanvända materialet som är lämpligast för den önskvärda strukturen. Skulpturen kan även målas samt dekoreras med allt från pärlor, paljetter och knappar till kottar och järnskrot. Skapa därefter en platta i valfritt material som skulpturen ska stå på. Eleverna kan sedan redovisa för varandra i klassen om val av motiv och tillvägagångssätt vid val av material samt detaljer.

Varför:
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) beskriver hur elever ska få möjlighet i årskurs 4-6 att arbeta tredimensionellt. Eleverna ska även arbeta med olika tekniker och material.

Reflektion:
Att arbeta i återvinningsmaterial är effektivt för att inspirera eleverna till att låta fantasin flöda. I och med att de arbetar i grupper får de möjlighet att öva samarbetsförmågan, hur de löser tekniska och konstruktionsproblem tillsammans. Uppgiften blir även ämnesintegrerande, eftersom den kan ingå i temaveckor kring miljö, hållbarhet och återvinning i exempelvis samhällskunskap.

Stilarter - ismer.

Vad: 
Få kunskap kring olika stilarter, ismer. Välja ut tre stycken stilarter för att sedan producera egna verk utifrån de ramar och uttrycksformer som anses karakteristiska för dem. Eleven tilldelas ett substantiv genom exempelvis lottning, det ordet utgör objekt motiv för bildframställningen. Motivet ska sedan framställas enligt tre stycken ismer. Därefter ska de klistras upp på ett pappersark, motivet ska stå som överskrift och under vardera bild ska det framgå i text vilken ism det tillhör, samt typiska drag och uttryck. Elevernas arbeten kan sedan bli en del av en utställning för exempelvis föräldramöten.

Hur:
Naturalism och realism (1800-talet) - Försöker visa verkligheten så som den ser ut. Naturalism och realism är på många sätt snarlika varandra och förmedlar det vardagliga. Naturalism utgör ofta porträtt och är lite mer retuscherad i sin uttrycksform. Realism förmedlar en mer ärlig känsla och tar med brister i exempelvis personporträtt. Exempel på konstnärer är: Alfred Phillipe Roll (naturalism), Coubert (realism), Millet (realism) och John Singer (realism).

Impressionism (slutet av 1800-t) - Kameran uppfinns och det blir allt trendigare att måla intryck. Ljuset i impressionistiska målningar är viktigt, medan konturerna kan vara suddiga och diffusa. Typiska karakteristiska drag är snabba penseldrag och att konstnären fångar ljuset och känslan i bilden. Exempel på konstnärer: Claude Monet, Auguste Renoir, Degas.

Postimpressionism (post=efter) - Finns likheter mellan impressionism och postimpressionism. Inom postimpressionismen finns pointillism (består av många prickar) samt expressionism (uttrycker känslor, ofta tyngre sådana exempelvis ångest). Expressionism är en bra stilart vid bildanalyser eftersom eleverna då kan utläsa känslor och möjligen koppla till egna erfarenheter. Exempel på konstnärer: Paul Cézanne, George Henri Seurat (pointillism), Vincent van Gogh (pointillism och expressionism), Edward Munch (expressionism, känd för "skriet").

Surrealism (40-50-talet) - Åskådliggör drömvärldar och kan snuddar till mardrömslikt. Är användbar att använda vid bildanalyser.Exempel på konstnärer: Salvador Dali, René Magritte, Max Ernst.

Kubism - Innehåller mycket former, starka färger och abstrakta uttryck. Exempel på konstnärer: Kandinsky, Miro´ (målar även surrealistiskt), Picasso.

Popkonst - Anses som modern konstform och utgår vanligtvis från reklam, serier, film och popmusik. Tryck används ofta som redskap för bildframställningen. Bilderna är ofta färgstarka och har skarpa konturer. Exempel på konstnärer: Andy Warhol och Roy Lichtenstein.   

 Pointillism.

Kubism.

Popkonst.

Varför:
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska eleverna i bildundervisningen utveckla förmågan att kunna analysera historiska och samtida bilders innehåll, uttryck samt funktion. Eleverna ska även för betyg E i årskurs 6 utveckla idéer genom att återanvända historiska bilder och bearbeta inspirationsmaterial i den egna bildframställningen. 

Reflektion:
Uppgiften befäster historiska verk genom att eleverna får reflektera över vilka typiska stildrag de väljer att ha med i de egna bilderna. Genom att sedan montera upp bilderna bredvid varandra blir skillnaderna samt karaktärsdragen mer utmärkande och tydliga. Uppgiften kan bli ganska omfattande för elever i de lägre åldrarna, den är förmodligen mest lämplig för elever i årskurs 4-6. Om den ska användas för elever i årskurs 3, kan det vara lämpligt att fokusera på endast en ism.

Färglära och färgblandning.

Vad: 
Färglära samt färgblandning av varma och kalla nyanser.

Hur:
Färg är en egenskap som människor använder sig av för att definiera omvärlden, exempelvis "gräset är grönt".

Det kan även vara:

• En känsla - "varmt är rött"
• Ett material - pigment som kan användas till exempelvis målning.

Ljus reflekterar färg, utan ljus kan vi inte se färg. Alla färger reflekterar ljus.

De tre grundfärgerna är: röd, gul och blå. De tre kan blandas på olika vis för att få fram andra färger och nyanser.

Röd + vit = rosa
Gul + röd = orange
Blå + gul = grön
Gul + röd + blå = brun

 

"Färgblommor" i kalla och varma nyanser. I den andra blomman har färgen vitt blandats in och i den understa har färgen svart blandats in.

Det finns varma samt kalla färger. Det är dock svårt att få tag på ren färg, färger som varken är varma eller kalla.

Varma färger - har en gul ton.
Kalla färger - har en blå ton.

Färgblandning påverkas av om färgerna är kalla eller varma. Det är exempelvis svårt att blanda till en stark lila ton med varma färger eftersom det då kan skifta lite åt brunt. Det är även svårt att blanda till en stark grön med kalla färger. Sekundärfärger är de färger där två eller fler färger behöver blandas för att framställas, exempelvis orange, grön, lila och brun. Svart och vitt ingår inte i framställning av sekundärfärger.

Vad som är bra att tänka på som bildlärare är att det kan behövas köpas in röd, gul och blå i både varma och kalla nyanser. Med det tillsammans med svart samt vit färg kan eleverna då blanda till de flesta nyanser och färger. Läraren kan då skriva K och V på färglocken för att eleverna enkelt ska kunna hålla isär de olika nyanserna.

Pulverfärg.

Pulverfärg är ett utmärkt material i undervisning av färglära, eftersom det ger eleverna en djupare förståelse för färgpigment och hur olika nyanser kan blandas fram.

Färgskala från rött till gult.

När eleverna testar att blanda pulverfärg är det viktigt att påpeka att de börjar med den ljusa färgen och därefter adderar mörka lite i taget. De kan därefter testa att tillsammans blanda fram en lång färgskala, där nyanserna från en färg till en annan representeras.

 

Gruppuppgift "Ansikte med hjälp av de tre grundfärgerna".

Uppgift 1: När eleverna har fått testa på att blanda till färger kan de nu utföra en gruppuppgift! I uppgiften får de tillgång till ett stort papperark och de tre grundfärgerna i form av akryl. Med hjälp av händerna ska de nu skapa ett ansikte, utan att säga ett ord till varandra. Det blir därmed en samarbetsövning där de behöver vara uppmärksamma för varandra och kunna göra kompromisser. Hela arket ska täckas med färg. De behöver nu även ha med sig sina färgblandningskunskaper för att skapa de färgerna de vill ha.



Exempel på mosaikansikte.

Uppgift 2: När gruppuppgiften är avslutad kan eleverna gå vidare till nästa uppgift. I den ska de försöka med hjälp av grundfärgerna samt svart och vitt blanda till sin egna hudton, hårfärg, ögon- samt läppfärg. De fyra tonerna målas sedan ut på varsitt ark. När arken har torkat rivs de sönder och används för att skapa ett självporträtt, ett mosaikansikte.

Varför:
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) inom ämnet bild ska undervisningen tillhandahålla eleverna kunskap att kunna skapa bilder med olika sorters material samt tekniker. Det innebär att eleverna behöver få kunskap kring olika sorters färgmaterial och hur de kan bemästras.

Bendroth Karlsson (1998, ss.73-74) delar upp konstnärlig aktivitet i tre delmoment: se, uppleva och gestalta. Eleverna behöver introduktion, förklaring och träning för att kunna utveckla användbara redskap. 

Reflektion:
Bildframställningen kräver redskap, materialkunskap och träning. Utan redskapen blir det svårt för eleverna att att utvecklas i den egna bildframställningen.

Bild och digitala medier - att skapa film.

Vad: 
Filmskapande i bildundervisningen.

Hur:
Det finns flera sätt att skapa film på i undervisningssyfte. Det behövs inte någon dyr kamera eller köpta redigeringsprogram. Eleverna kan använda i-Pads för både filming och redigering. Om i-Pads inte finns tillgängliga i klassrummet räcker det med en dator och mobiltelefon.

Program, hemsidor och appar som kan användas i undervisningen:

• iMovie - gratis filmredigeringsprogram som går att ladda ner till alla Apple-enheter.I programmet finns teman med olika effekter, klippningsverktyg och flera kostnadsfria ljud- samt musikslingor.
• Paintmusic - app där eleverna kan skapa musik genom att "måla" (dra med fingrarna) på ljudspår där olika instrument representeras.
• Mediapoolen.se - under fliken digital pedagogik finns ett utmärkt redigeringsprogram. Redigeringen sker online och läraren behöver därmed inte ladda ner programmet till datorn. Det finns på mediapoolen även lagliga gratisljud som kan användas till elevernas filmer.

Uppgift: Skapa gruppvis en kortfilm med ett tema. Vilket tema ni väljer är valfritt och ska framgå tydligt i den 3-4 minuter långa filmen.

Det kan vara fördelaktigt att belysa begrepp som visar hur kameran används för att göra berättelsen tydligare, exempelvis:

Panorering - kameran rörs från exempelvis höger till vänster.
Tiltning - kameran rör sig uppifrån och ned eller tvärtom.
Övertoning - en bild övergår i en annan, långsamt eller snabbt.
Bildutsnitt - extrem närbild, närbild, halvbild, helbild, och avståndsbild visar hur långt avstånd det är mellan det att en tagning börjar och avbryts.

Varför:
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska elever i årskurs 4-6 inom ämnet bild arbeta med filmning samt redigering i datorprogram enligt det centrala innehållet.

Eleverna ska då i ämnet bild få kunskap om hur en filmatisk berättelse kan planeras och byggas upp. Anslaget i filmen visar stämningen och talar om vilken typ av film det är. Presentationen visar vilka huvudpersonerna är och vad konflikten, huvudproblemet, består av. Konflikten trappas sedan upp, för att förlösas när konfliktlösningen sker. Avtoningen lugnar ned tempot och avslutar filmens berättelse (Karlsson & Lövgren 2001, s.213).

Reflektion:
Filmskapande i skolan behöver inte nödvändigtvis mycket material och teknik, eftersom många elever idag har egna smartphones som de kan använda. Det som kan göra att vissa lärare drar sig för att arbeta med det kan vara den egna okunskapen eller att det kan bli tidskrävande. Det är en del av bildundervisningen där läraren får vara beredd på att eleverna kan besitta mer kunskap teknikmässigt, vilket endast borde ses som positivt.

Skuggning med blyerts och oljepastell.

Vad: 
Materialkunskap kring blyertspennor och oljepastell, samt genomgång av skuggning.

Hur:
På alla blyertspennor finns förkortningen HB. Det visar vilka material som pennan består av samt vilken hårdhet de olika materialen har. I blyertspennor finns grafit (kol) samt lera, grafit är ett mjukt material och lera som är dess motsats är därmed hårt. HB innebär att pennan innehåller lika delar lera och grafit.

H = lera
B = grafit (kol)

Det finns skalor av pennor som innehåller H och B:

B , B2 , B3, B4 ... Desto högre siffra, desto mjukare (mer grafit) är stiftet. Det innehåller därmed mindre lera.

H, H2, H3, H4... Desto högre siffra, desto hårdare (mer lera) är stiftet. Det innehåller därmed mindre grafit.

Förkortningen F befinner sig mellan HB och H och är därmed ett hårt stift. H och F är snarlika och har inte mycket som skiljer dem åt.

För skuggning är det framförallt B-pennor det som behövs och är framförallt det en lärare behöver köpa in till skolan. H-pennor är inte nödvändiga gällande arbete med skuggning.

Uppgift: Hur får man en cirkel att se ut som ett klot? Genom att skapa skugga och ljus!



Det som behöver finnas med i bilden är:

• En markering som visar var ljuset kommer ifrån.
• En horisontlinje. Det behöver finnas där för att skapa en rumslighet i bilden.
• En självskugga på själva klotet. Linjerna som skapar skuggan behöver i det här fallet följa formen på klotet.
• En slagskugga, som är skuggan själva klotet slår ifrån sig. Slagskuggan kan se olika ut beroende på var ljuskällan befinner sig. Linjerna som skapar slagskuggan behöver ritas åt det hållet den riktar sig mot.
• En kärnskugga, den visar var självskuggan och slagskuggan möts.

Uppgift: Skapa ett klot med skuggningar i blyerts samt ett klot med skuggningar i oljepastell. Oljepastellkritor har en kladdig konsistens, till skillnad från torrpastel som har en torr och liknar kol i konsistensen.

Efter att uppgiften med de två kloten är avklarade går man vidare med att utföra samma procedur, men med ett annat motiv. Vilket motiv som väljs är valfritt, huvudsaken är att det har en rund form.



Varför:
Bild är ett språk, precis som språkämnena. Vi kommunicerar med det och vill kunna tyda det språket. Eleverna behöver därmed lära sig att kunna tyda bilder, eftersom vi möts av det hela tiden i form av ideal eller avskräckande exempel.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska eleverna i ämnet bild få förutsättningar till att utveckla den egna förmågan att skapa bilder med hantverksmässiga tekniker och med olika material. Eleverna ska även enligt det centrala innehållet för årskurs 1-3 samt 4-6 få möjlighet att arbeta med teckning. Då krävs det att läraren besitter kunskap inom det området.

Reflektion:
Det är viktigt som lärare att kunna förklara för eleverna varför vi har ämnet Bild i skolan, dels för att de behöver förståelsen inför betyget i årskurs 6, dels för att kreativitet behövs på något sätt i alla yrken.

Övningarna som presenteras ovan är betydelsefulla eftersom eleverna får fördjupad kunskap bilders framställning, samtidigt som de utvecklar de egna redskapen.

Konstepedemin och Världskulturmuseet i Göteborg.

Vad: 

Besök på Konstepedemin och Världskulturmuseet i Göteborg.

Hur:

Mona Wallströms atelje besöktes på Konstepedemin. Hon visade bland annat broscher hon skapat av hittat material, saker som tidigare varit en del av ett större föremål men som nu endast är ett bevis på något som tidigare funnits eller hänt. Det är just bevis som inspirerar Mona i hennes skapande - saker som är utanför sitt sammanhang. Bevis på att något har hänt. Genom att ta det och skapa ett nytt sammanhang runt det, exempelvis med broscherna, vill Mona ge en bild av det som finns bakom istället för det som är uppenbart.

Monas främsta råd till framtida bildlärare och elever är att idén måste få hitta sin väg, att missyckandet ibland kan hitta sin väg ut. Det är sällan resultatet blir som man föreställer sig, därför är det viktigt att fokusera på själva processen och se det intressanta i den. Misslyckandet kan ibland vara lösningen.

Efter Monas atelje besöktes Nils Ramhöj i hans. Där fanns bevis av en kreativ process som ägt rum. Enligt Nils är teckning en övningsfråga. Oavsett om personen i fråga besitter tidigare erfarenhet eller ej, så gäller det att finna sin egna nivå. Det krävs reflektion gällande undersökandet. Det bör ta upp mer tankeverksamhet än själva resultatet. Teckning kräver full koncentration och fokus. Läraren behöver sätta gränser för vart fokuset riktas. Mina tankar går direkt till min gamla bildlärare Rickard, som sa att utmaningen med teckning är inte att teckna hur man tror att något ser ut, utan att teckna det man faktiskt ser.

"Backar man från den pixlade och suddiga ytan, så ser man helheten och sammanhanget." påpekar Nils. Fokuset bör inte endast riktas mot det färdiga resultatet, utan helheten och sammanhanget där skapandet sker är utav stor vikt.

Sista besöket gjordes på Världskulturmuseet. Verken i utställningen diskuterade samt visade tankar kring genus, kön, jämställdhet, klass, barnsyn och hudfärg. Vad är skönhetsnormen i det rådande samhället och finns det egentligen någon som passar in det? Trots att ingen människa är den andra lik ställs det hela tiden krav på oss människor att se ut, prestera samt vara på ett visst sätt. Gör det att vi konstant känner oss otillräckliga och den kanske läskigaste frågan - hur påverkar det här kommande generationer? Det här är frågor som vi framtida lärare behöver diskutera och arbeta med i undervisningen.

Körling (2012, s.5) beskriver samspelet mellan eleverna och läraren som det viktiga. Det är i gemenskapen vi blir till. Trots det så blir skolan allt mer en sorteringsapparat. Vissa elever sorteras in som duktiga, andra som mindre duktiga.

Precis som i världen utanför skolan jämförs elever konstant med varandra i sina prestationer, trots att bedömningen inom skolans väggar ska vara formativ och leda lärandet framåt. Som lärare är det då väsentligt att reflektera kring detta och hitta en undervisningsmetod där elever kan känna ett lugn i att arbeta utifrån sin egna kunskapsnivå.

Museipedagogen på utställningen var tydlig i sina beskrivningar samt i artikulationen när hon talade. Tempot guidningen utfördes på kan passa en elevgrupp bra eftersom det inte var utdraget. Hon valde ut ett fåtal verk som hon ansåg var signifikativa för temat och berättade skapandet av dem, vilket var intressant. Viktiga frågor lyftes.

Varför: 

Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) ska eleverna genom undervisningen i ämnet bild få erfarenheter av visuell kultur. I det ingår bland annat att få se samt uppleva konst, foto, arkitektur och miljöer.

Reflektion: 

Jag personligen kände en stark dragningskraft mot de "kreativa rörorna" i hörnen i ateljéerna. I dem kan processer och tankebanor urskiljas, vilket gör dem intressanta. För elever kan det också utgöra en intressant uppgift. De kan i grupper få reflektera över dem och diskutera kring vad de tror har skapats där.

Genus- och jämställdhetsfrågor kan vara något abstrakt för mindre barn att diskutera, men ändå viktigt att belysa i den mån det går. För elever i årskurs 4-6 är det förmodligen otroligt lärorikt att få lära sig och reflektera kring kvinnors, homosexuella samt mörkhyade människors rättigheter för 100 år sedan.