Introduktion till den här portfolion.

I den här portfolion speglas ämnet bild utifrån Lgr 11 - hur läroplanen i bild kan tillämpas i praktiken. 

Målgruppen med portfolion är främst lärarstuderande, men kan även fungera som inspiration för redan yrkesverksamma. Jag som skapat portfolion studerar till grundlärare och tanken är att jag ska kunna använda strukturen samt uppgifterna när jag är examinerad bildlärare. 

I inläggen görs referenser till Lgr 11 och viss kurslitteratur. Längre ned i portfolion finns en referenslista för samtliga inlägg. Det inlägget heter "Referenser" och går att finna i menyn till höger.

"Meetings - Västerås tur och retur" - Borås konstmuseum.

Vad:
Besök på Borås konstmuseum med utställningen "Meetings - Västerås tur och retur". Didaktiska reflektioner kring hur en sådan utställning kan användas i bildundervisningen.

Hur:
Utställningen är ett samarbete mellan Västerås konstmuseum och Borås konstmuseum. Museerna bytte konstverk med varandra för en period. De kända konstnärerna utgör ett smörgåsbord för svensk konst från senare delen av 1900-talet och i början av det nuvarande seklet.

"Grävlingar i akvarium" - Ernst Billgren.

I Ernst Billgrens mosaikskulpturer blandas populärkulturens formspråk med äldre tidens konst. Han ifrågasätter med sina verk vad som är bra och vad som är dålig konst.

"Nobir" - Olle Baertling.

Rymd och rörelse var betydelsefulla egenskaper för Olle Baertling. Trots abstraktionen, finns det organiska drag i verket.

"Skuggan av ett leende" - Peter Tillberg.

Flera av Peter Tillbergs verk har en dov undergångsstämning med tydligt uttalad samhällskritik, ofta med en grå färgskala.

"Love song" - Astrid Sylwan.

Astrid Sylwans verk är ofta färgsprakande med lager på lager känsla. Trots det abstrakta uttrycket, kan besökare finna dolda motiv i verken. 

Titeln "Meetings" visar på sammanslagningen mellan två städer och samlingar. Det indikerar på flera möten som sker i utställningslokalen; konstverk som får nytt liv i en ny lokal, verk som aldrig tidigare visats bredvid varandra samt mötet som sker mellan publik och verk de inte tidigare har sett.

En utställning med en blandning av olika verk och konststilar kan stimulera elever som besöker den. Det kan ge dem en en breddad syn på vad konst är och kan vara. Konst är inte endast en oljemålning eller en bronsskulptur, det kan se olika ut och ha olika budskap.

En uppgift eleverna kan arbeta med under och efter utställningen är att innan besöket skriva kort om vad konst är för dem. Vad anser de är konst samt vad är inte konst enligt dem. Under besöket ska de välja ut ett par verk som inspirerar eller förvånar dem och fota. Efteråt ska de nu få skriva om de fått nya insikter kring vad konst är. De kan då även skriva om de utvalda verken och beskriva om och hur de skulle vilja arbeta med dem i bildundervisningen. Det kan vara teknik- och redskapsmässigt, eller om de tycker att verken är lämpliga för bildanalyser.

Varför:

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska elever i slutet av årskurs 6 ha fått uppleva konstverk och historiska verk från olika tider samt kulturer. Eleverna ska träna på att reflektera kring verkens utformning och budskapet de förmedlar.

Elever ska i ämnet bild utveckla förmågan till att självständigt skapa och kommunicera med bilder. De ska på ett kritiskt sätt kunna granska och tolka bilder på ett kritiskt sätt. Det är då viktigt att läraren har med sådana övningar i undervisningen, och att undervisningen i sig stimulerar eleverna till det (Waern, Pettersson & Svensson 2004, ss.175-177).

Att använda utvärderingar i undervisningen kan hjälpa både lärare och elev att ta ett steg vidare. Kommunikation mellan de två parterna är viktigt för en givande undervisning (Körling 2011, s.257).

Reflektion:
Det är viktigt i ämnet bild att ständigt stimulera elevernas kognitiva utveckling. De ska veta att de kan bidra till planeringen av bildundervisningen, men att de även ska reflektera över vad de kan och vad de kan utveckla. Det kan vara en kognitivt svår uppgift för de lägre åldrarna, men kan vara värt att prova och utveckla. Uppgiften ovan har som målgrupp årskurs 4-6. 

Träningslektion - studiegrupp C.

Vad:
Agera elev under studiegrupp C träningslektion. Lektionen kretsade kring svenska talesätt och redskap för bildframställning.

Hur:

Uppgiften var att få ett talesätt tilldelat som sedan skulle tolkas och med hjälp av akvarellfärger avbildas. Eleverna kunde välja om de ville tolka talesättet bokstavligt eller på ett filosofiskt vis. Gruppen började med att visa ett eget exempel och lät gruppen gissa vilket talesätt det föreställde. 

Avbildning av talesättet "trampa någon på tårna".

Presentationen utfördes både muntligt och skriftligt med eleverna. Den muntliga påbörjades med att samtliga bilder sattes upp och klasskamraterna fick gissa vilket talesätt som avbildades i de olika bilderna. 

Varför:

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska elever få utveckla den egna förmågan att skapa bilder med olika hantverksmässiga tekniker och verktyg. Eleverna behöver då få kunskap kring olika färgläggningsmaterial och deras användningsområden i bildundervisningen. I den centrala innehållet för både årskurs 1-3 och årskurs 4-6 ska eleverna utveckla verktyg för måleri.

Reflektion:
Att arbeta med talesätt blir ämnesintegrerande med ämnet svenska och talesättet kan utforskas ytterligare under senare svenskalektioner. Det är en spännande uppgift för eleverna, då talesätt kan ses som ålderdomligt och inte används lika mycket idag. Uppgiften kan formas och anpassas på olika sätt för elever i årskurs 3-6.

Träningslektion - studiegrupp A

Vad:
Agera elev under träningslektion med studiegrupp A. Lektionen är utformad utifrån olika redskap för bildframställning med fokus på bildanalys.

Hur:

I klassrummet hade gruppen skapat olika stationer. På varje station fanns det ett stort pappersark och olika redskap. På en station fanns det exempelvis akrylfärg, på en annan oljepastellkritor och på en tredje olika stämpelredskap för akrylfärg, till exempel äppelhalvor. Klassen blev indelad i grupper och fick spendera några få minuter på varje station. 

Uppgiften går ut på att skapa en figur/människa på vardera pappersark. Den första gruppen på en station börjar med att framställa huvudet. Nästa grupp skapar överkroppen och den tredje underkroppen. Kroppsdelen behöver inte matcha föregående grupps arbete.

Sista stunden av lektionen spenderades åt reflektion kring figurerna på bilderna samt de olika redskapen för bildframställningen. Klassen fick då diskutera de olika teknikerna och vem figuren är i det färdiga resultaten. Vilken kultur befinner sig figuren i? Vad för budskap förmedlar den?

Varför:
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska elever i årskurs 4-6 pröva på olika redskap för bildframställning. Det gäller då verktyg för exempelvis måleri och trycktekniker samt hur dessa benämns. Eleverna ska även genom bildanalys diskutera bilders utformning och budskap.

Reflektion:
Studiegruppen som höll i träningslektionen förklarade att analysen med eleverna ute i skolan gjordes med hjälp av en enkät som de fick fylla i. Vi gjorde analysen muntligt. Bildanalyser är något som behöver tid och övning hos elever och analysen i den här uppgiften kan lämpa sig bäst för elever i årskurs 4-6. 

Skulpturer i staden.

Vad:

Studera skulpturer inom Borås stad samt didaktiskt reflektera kring användningen i bildundervisningen.

Hur:

¨

"Mate Hunting" - Marianne Lindberg De Geer.

Marianne Lindberg De Geer är en flitig samhällsdebattör. Hennes skulpturer har ofta ett lekfullt och humoristiskt uttryck, med en allvarlig underliggande mening. Inspirationen till verket "Mate Hunting" har hon funnit i berättelsen om Alice i underlandet, en port till en annan värld. Skulpturen anspelar på kaniners påstådda överaktiva sexualitet. I ögonen finns klockvisare var visar att det är knappt om tid. Skulpturen är placerad i stadsparken i Borås. 

"House of Knowledge"- Jaume Plensas.

Jaume Plensas är ett världsnamn inom skulpturkonsten och har förutom i Borås verk utplacerade i bland annat New York, Chicago och Salzburg. "House of Knowledge" är placerat utanför Textile Fashion Center och är åtta meter hög. Verket består av sammansvetsade bokstäver som bildar en människokropp i en fosterliknande ställning. Det går att tolka in både bildning och humanitet i budskapet.

Läraren kan utföra en rundvandring av skulpturer i staden med eleverna, där hen påpekar verkets placering och låta eleverna reflektera kring valet av det. Läraren kan även välja ut intressanta fakta kring verket och dess historia. Eleverna uppmuntra fota skulpturerna under rundvandringen, eftersom de ska användas senare i uppgiften. När eleverna återvänder till skolan kan de få i uppgift att välja ut ett verk och göra en presentation av det. De ska då med bilder och text beskriva verkets titel, vad konstnären heter samt en egen analys av budskapet. De kan även leta upp mer fakta kring konstnären och hens arbetssätt. Texten kan skrivas i dator och sedan skrivas ut på papper. Elevernas arbeten kan sedan bilda en utställning i ett av skolans gemensamma utrymmen.

Varför:

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) beskriver hur elever i årskurs 4-6 arbeta med bildanalyser utifrån konstverk utifrån olika tider och kulturer. Eleverna ska då analysera hur verken är utformade samt vilket budskap de förmedlar.

Reflektion:
Uppgiften kan vara mest lämplig för elever i årskurs 4-6 och inte för de lägre åldrarna, då arbetet kräver att eleverna kan med text fördjupa sig i ett utvalt konstverk. Rundvandringen kan utföras även för elever i årskurs 1-3, men den följande uppgiften får då utformas på ett mer anpassat vis.

Bokstäver i staden.

Samlade dolda bokstäver från Borås stad.

Vad:
Dokumentera dolda bokstäver som går att urskilja i stadsmiljön i Borås, samt didaktiskt reflektera kring möjliga ämnesintegrerande uppgifter.

Hur:
Dolda bokstäver går att urskilja på alla nivåer i stadsmiljön. Tesseleringar på husväggar är tacksamma att fota och använda i uppgiften, eftersom de ofta utgör geometriska former som liknar bokstäver. Majoriteten av elever i skolan idag har egna smartphones, vilket gör det enkelt för dem att finna och dokumentera egna bokstäver.

Uppgift för elever i årskurs 1-3:  Eleverna kan delas in i par. Läraren kan visa egna exempel på dokumenterade dolda bokstäver och hur hen har funnit dem. Eleverna kan nu ge sig ut på skolgården och försöka hitta egna dolda bokstäver. De kan även leta efter dem i skolans lokaler. Om klassen ska ut på ett studiebesök, kan uppgiften även där tillämpas under en rast. 

Uppgiften kan bli ämnesintegrerande på flera olika sätt. I det här exemplet integrerar uppgiften med ämnet svenska. Eleverna skapar en digital presentation med sina dokumenterade bokstäver, där de får berätta var de funnit bokstaven samt cirka tre ord som börjar på den. 

Uppgift för elever i årskurs 4-6: Eleverna kan utföra dokumentationen under studiebesök, men även uppmuntras att under sin fritid fota dolda bokstäver. Eleverna kan även här arbeta två och två. Efter några veckor, då eleverna förhoppningsvis har samlat på sig 10-20 bokstäver, kan de skapa ett collage där bokstäverna bildar ett ord. Vad för ord bokstäverna ska bilda kan vara utifrån flera olika kategorier. Om uppgiften integrerar med ämnet svenska kan det vara namnet på en ordklass. Om uppgiften integrerar med ämnet engelska kan det vara ett ord i engelska språket. Ordet behöver då bestå av minst fem bokstäver. Eleverna presenterar sedan arbetet digitalt för resten av klassen samt beskriver var i stadsmiljön de fann bokstäverna.

Varför:
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska elever i ämnet bild få möjlighet att utveckla sin förmåga att undersöka samt presentera olika ämnesområden med bilder. De ska utveckla förmågan att skapa bilder med digitala tekniker och verktyg. Enligt det centrala innehållet för årskurs 1-3 och årskurs 4-6 ska elever i bildundervisningen fotografera och göra överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Reflektion:
"Bokstäver i staden" är en tacksam uppgift att göra ämnesintegrerande, eftersom alfabetet är integrerat i samtliga ämnen. Det går att forma uppgiften utifrån alla årskurser och kunskapsnivåer. Eftersom det kan ta tid att samla ihop 10-20 bokstäver, är det bra om det blir en parallell uppgift till andra uppgifter och får pågå under en längre period. 

Teckna serie.

Vad:
Vad som utmärker serier som genre, hur de fungerar som visuell berättelse samt hur bildformen kan användas i bildundervisningen.

Hur:

Bilderna i tecknade serier är ofta uppbyggda med starka färger och kontraster. Bildutsnitten om används i serier liknar ofta de som används i filmer, exempelvis extrema närbilder, halvbilder och helbilder. Det bidrar till dynamik samt dramatik i berättelserna, tillsammans med texterna var kan skrivas ibland med versaler och ibland med gemener. Serier är en spännande bildform att arbeta med hos elever eftersom de kan då utgå ifrån egna erfarenheter och intressen. De kan då även ta ställning till om berättelsen ska ha en komiskt utgångspunkt eller en mer dramatisk sådan.

I bildundervisningen för genren serier behöver eleverna först göras medvetna om de olika bildutsnitten och kan i mindre snabba uppgifter öva på dessa. De kan skapa en seriefigur som de testar att skissa upp först i helbild, därefter i halvbild och sedan närbild. Extrem närbild kan även det provas på. I helklass kan sedan diskuteras när de olika bildutsnitten kan användas; vad ska berättas? Finns det en viktig detalj som behöver visas extra tydligt?

I serien behöver sedan två eller flera figurer förekomma, eftersom en dialog mellan dem ska skapas. Exempel på olika sorters pratbubblor samt deras olika funktioner är viktigt att gå igenom, att det är olika bubblor för om en person tänker något eller skriker ut något. Utdrag från ett par olika serier kan sedan visas för att exemplifiera olika genrer och uttryck.

Varför:

Karlsson och Lövgren (2001, ss.154-158) uppmanar lärare att ta vara på elevernas redan befintliga kunskap kring serier och låta de som vill ta bidra till introduktionen med öppna frågor. Eleverna kan sedan få i uppgift att välja en valfri serie för att analysera handlingen i den. Eleverna ska sedan försöka beskriva hur den börjar, vad för intriger som uppstår, utvecklingen av den och hur serien avslutas.

Elever ska i slutet av årskurs 6 kunna läsa, skriva samt samtala kring bilders olika utformning och budskap. Eleverna ska i bildframställningen framställa egna berättande bilder, exempelvis serier. Bildundervisningen ska bidra till att utveckla elevernas förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap (Lgr 2011).

Reflektion:

Serier är en bildform som kan vara stimulerande och engagera elever, eftersom det är redan är ett förekommande intresse hos vissa barn. De barn som inte läser serier på fritiden kan ändå finna kopplingar till filmer och tv-serier de sett. Det finns även inga rätt eller fel i hur en serie tecknas, vilket borde poängteras genom att visa olika exempel vid introduktionen. Att rita en serie kan ta lång tid, vilket innebär att läraren kan behöva ge eleverna redskap som underlättar processen. Det kan exempelvis vara tomma serierutor som eleverna kan fylla i eller knep för hur en människokropp kan ritas. Uppgiften kan anpassas för olika årskurser, men om en djupgående introduktion ska hållas lämpas den förmodligen bäst för årskurs 4-6.