Textilmuséet - Textile fashion center.

Vad:

Besök i textilmuséet på Textile fashion center i Borås med museipedagogen Karin. I utställningen skildras textilens historia och nutid från olika samhällsperspektiv.

Hur:

Som pedagog så är det otroligt viktigt att ha närvaro och kunna stanna upp. Det är så mycket intryck i ett museumbesök – barnen behöver inte fyllas med en stor mängd information. Välj ut några verk som kan arbetas med och diskuteras! Museum ska vara ett verktyg för undervisning.

Ett bra tips är att ha elevguidningar – elever guidar sina klasskompisar. De får utforska utställningen, läsa på lite och sedan ha en visning för sina klasskamrater eller föräldrar. Museet hade ett sådant samarbete i samarbetet ”kultur och skola”, ett arbete mellan textilmuseet och Särlaskolan i Borås.

Saker att tänka på som lärare inför ett museibesök:

• Vad är det som ska förmedlas?
• Hur ska det förmedlas? Kan läraren gå in i en roll?
• Hur ska eleverna involveras i handlingen?

Utställning: Textilchock – tänk dig en värld utan textil!

Tänk på hur mycket textil vi använder i våra hem och i samhället. Områden som presenteras på utställningen är bland annat behovstextil, medicinska textilier och textildesign med mönster. Och textil finns även i vanliga däck, vilket visas med ett enormt däck mitt i utställningen. I utställningen märker synliggörs hur mycket i vår vardag som består av textil. Det används i praktiskt taget i alla vardagsmoment. Det finns även en miljödel i utställningen, som påpekar konsumtion och återanvändning.

Utställning: Staged fashion

Visar scenkläder från ett tiotal artister/band och de designers bakom dem. I utställningen visas kläder från bl.a. The hives, Yohio, Roger Pontare (designer Sara Mårskog) och Army of Lovers (Camilla Thulin). Ett bra ämne som kan diskuteras i samband med utställningen tillsammans med eleverna är Identitet. Hur vill artisterna framställas? Hur ser vi på dem?

Andra våningen: konstruktion av ett skjul

Skjulet är en konstruktion för att återge hemmet hos många textilarbetare i Bangladesh. Det belyser villkoren för människor som arbetar i dagens textilindutri samt hur deras levnadsstandard ser ut. Diskussionsämnen för det kan vara socioekonomiska förhållanden och mänskliga rättigheter. Det går i det här fallet dra paralleller till textilindustrin i Borås i början av 1900-talet, då arbetarna bodde i Norrby i väldigt små bostäder under dåliga förhållanden. Det här skjulet visades runt på festivaler i Sverige för att belysa ämnet. Ska även visas på industrihistoriska utställningen på museet.

På museets andra våning hade de även en stor garderob, men kläder från olika årtionden som barn och vuxna gärna får prova och kombinera. Det fanns även en verkstad med symaskiner och andra redskap för textila material.

I salen intill kan besökare se en enorm gemensamhetsstickning. 83 personer fick komma dit med en färdigstickad bit, för att sedan sticka ihop alla till en stor ring. Bitarna stickades ihop med en ny färg.

Varför:

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) beskriver hur elever i ämnet bild ska i årskurs 4-6 arbeta med återanvändning av egna bilder i bildskapandet. I det sammanhanget kan det vara lärorikt att belysa vikten av miljötänk även inom ämnet bild.

Att bli till kräver samspel med andra och det kräver aktiviteter som äger rum bland andra människor. Undervisningen behöver vara samspelande och skapa ett tillåtande klimat mellan eleverna (Körling 2011, ss.82-83). Elevguidningar och andra aktiviteter där eleverna får lära av varandra är en viktig övning.

Reflektion:

Konst är inte endast till för att vara estetiskt vackert, det är även till för att väcka frågor och känslor hos besökaren. Elever som besöker en sådan här utställning får en bild av hur andra människor lever, samt hur beroende västvärlden är av textil och produktionen av det. Eleverna får chansen att reflektera över sitt egna ekologiska avtryck och kan senare i bildundervisningen fortsätta att experimentera med återvinning och hållbart miljötänk.