Göteborgs konstmuseum, Hasselblad center och Röhsska museet i Göteborg.

Vad: Besök på Göteborgs konstmuseum, Hasselblad center och Röhsska muséet i Göteborg. Tankar och relektioner kring utställningarna samt hur elever kan arbeta utifrån utställningarna i ämnet bild.

Hur:

Göteborgs konstmuseum

I den ordinarie utställningen gick det att finna historiska verk av bland annat konstnärerna Carl Larsson, Picasso och Monét. Utställningen skildrar allt från mystiska personporträtt och historiska berättelser till svenska landskapsmålningar. Det nordiska stämningsmåleriet utgör även en del av utställningen med namn som inte i vanliga fall lyfts fram.

"Den enkla måltiden" - Pablo Picasso

"Karin och Kersin" - Carl Larsson

"Skogen" - Prins Eugen

I en sådan här utställning finns det utrymme för bildanalyser och reflektioner kring de historiska verken. Eleverna kan med enkla analysverktyg öva på att försöka tyda budskap och historian bakom verken. De kan även analysera verken materialmässigt; konsnärens penseldrag, val av färgmaterial samt färgskala.

Hasselblad center - Wolfgang Tillmans

Wolfgang Tillmans har sedan början av 1990-talet lyft icke- normativa kulturer och sexualiteter i sina fotografiska verk. En viktig tråd genom utställningen är den konceptuella studien av materialet, där fotografin får utforska dynamiken mellan slump och kontroll. Tillmans fotografier är socialt engagerade och speglar världen runt omkring oss.

I en sådan här utställning finns mycket egna tolkningar att reflektera kring. Eftersom det inte finns mycket information kring varje enskilt verk kan eleverna själva få i uppgift att försöka tolka bilderna. Vem är personen i bilden? Vilken historia berättar den? Eleverna kan sedan tillsammans med en kamrat välja ut ett par verk ur utställningen och beskriva vad i dem som tilltalar just dem. Är det färgerna, historian och/eller motiven?

Röhsska muséet

Flera mindre utställningar visades. “Influenser, referenser och plagiat” kretsade kring musikgruppen Kraftwerks estetik. “Ung Svensk Form” speglar det senaste inom ung, svensk formgivning. 

Även svensk formgivning och arkitektur från olika delar av 1900-talet visades. I den berättades hur det vi valde att ha i våra hem speglar världen utanför. Ekonomins status, krig och efterkrigstid var viktiga faktorer för vad som prioriterades och satsades på. Tiden efter andra världskriget innebar ett rejält uppswing för svensk ekonomi, vilket innebar att det producerades föremål som människor innan inte prioriterat eller kostat på sig, exempelvis tv-bricka och picknickset.

I samband med en sådan här utställning kan socioekonomiska förutsättningar diskuteras med eleverna. Olika levnadsstandarder innebär olika prioriteringar och behov i produktionen av föremål. Sverige anses idag som ett land med relativt små samhällsklyftor i jämförelse med vissa länder och levnadsstandarden gör att de flesta har råd med smartphones och god näringsrik mat. Eleverna kan då fundera på vad som produceras för ett land som Sverige idag, just för att människor här har råd. Teknikmarknaden har växt väsentligt de senaste åren exempelvis.

Varför:

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) ska elever i slutet av årskurs 6 ha fått ta del av konst- och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer. De ska då kunna analysera dessa kring hur verken är utformade samt vilket budskap de förmedlar. Det för att kunna använda redskapen i den egna bildframställningen och få olika perspektiv på vad konst är.

Att lära sig via bilder är annorlunda till skillnad från att lära sig via text. Elever behöver kunna bearbeta informationen i bilder, för att kunna förstå dem. Visuell kompetens innefattar inte endast att kunna analysera dem, utan även att eleverna lär sig framställa egna bilder. Bilder berättar alltid en historia, ibland ges det dock mer utrymme för egna tolkningar (Wærn, Pettersson & Svensson 2004, ss.180-189).

Reflektion:

Utställningar kan bli uttråkande och långdragna för elever om var och varje verk diskuteras, eller om eleverna inte får någon form av information innan besöket görs. Läraren kan i en lektion innan besöket visa ett par av verken digitalt och kort beskriva konstnären och historian bakom. Eleverna kan sedan få leta upp verken på utställningen och testa hur mycket de kommer ihåg. De kan även få läsa på om utställningarna innan besöket, på så sätt kan de få guida klasskamrater runt i lokalen och lära av sig varandra.