Läraren kan skapa en matris för att underlätta vid bedömningen. Vid bedömningen av var elevs arbete kryssar läraren då av under de olika kunskapskraven vilken kunskapsnivå eleven uppnår.
Betygen sätts i slutet av var termin från och med årskurs 6. Betygen ska vara baserade på de kunskaper som eleverna visat under det året. Det går inte att bedöma och betygsätta ett ämne i årskurs 6 som eleverna hade i årskurs 5.
Dokumentationen som läraren skapar för var elev ska spegla den enskildes kunskaper enligt kunskapskraven samt vilken nivå eleven befinner sig på.
Bra att tänka på vid betygsättning:
- Vissa kunskapskrav kan vara värda att testa flera gånger. Om ett kunskapskrav testats flera gånger ska läraren vid bedömningen utgå från det tillfället där eleven gjort bäst ifrån sig.
- Vid särkilda skäl får läraren bortse från vissa kunskapskrav. Det gäller exempelvis om eleven har en funktionsnedsättning. Då används den så kallade PYS-paragrafen.
- Alla delar från det centrala innehållet och kunskapskraven ska ha täckts i slutet av årskurs 6.
- Det är viktigt att förklara för vårdnadshavare vid föräldramöten och utvecklingssamtal hur bedömningen går till och vad som bedöms. Kunskapskraven ska förklaras på ett begripligt sätt.
- Om du märker att en elev inte uppnår betyg E måste föräldrarna kontaktas. De ska då informeras i god tid om vilken hjälp eleven kan erbjudas för att kunna uppnå betyg E.
Skillnaden mellan enkelt resonemang och välutvecklat resonemang är längden på resonemangskedjan:
Enkelt resonemang - kort resonemangskedja, kortare kopplingar till innehållet. A --> B.
Välutvecklat resonemang - Längre kedja, längre kopplingar till innehållet. A-->B-->C-->A.
Om uppgiften inte är helt utförd vid bedömningen, kan läraren bedöma utifrån det. Vad kan utläsas? Det kan dock leda till ett lägre betyg om vissa kunskaper inte visas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar